Barnkonventionen som svensk lag

Det innebär att myndigheter, domstolar och andra samhällsaktörer är skyldiga att beakta barnets bästa i alla beslut som rör barn.

Barns rättigheter inom hälso- och sjukvården framhävs dessutom redan i flera svenska lagar, såsom hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och patientsäkerhetslagen. När vård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas, samt barnets rätt till anpassad information, råd och stöd – både i rollen som patient och som anhörig

Fyra vägledande principer

Barnkonventionen innehåller totalt 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer. De fyra utgör grundpelarna för de 54 artiklarna. Dessa ska alltid beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

• Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
• Artikel 3 - Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Artikel 6 - Alla barn har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12 - Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Barnets rättigheter omfattar alla barn

Alla barn har samma rättigheter, oavsett vem de är eller var de kommer ifrån. Det är en grundläggande princip i barnkonventionen – att varje barn ska behandlas med lika värde och utan diskriminering.

Det innebär att barnets kön, könsidentitet eller könsuttryck inte får påverka hur det behandlas. Det gäller också barnets religion, etniska bakgrund, funktionsförmåga, sexuella läggning eller ålder. Inga av dessa faktorer får vara ett hinder för att barnet ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Barns rättigheter omfattar bland annat rätten till skydd, delaktighet, trygghet, utbildning, hälsa och att få sina behov respekterade. Samhället har ett ansvar att se till att alla barn – oavsett livssituation – får sina rättigheter uppfyllda. Det kan till exempel handla om att ge särskilt stöd till barn i utsatta situationer, att lyssna på barns åsikter eller att anpassa information och vård efter barnets behov.

Synsätt spelar roll

Vårdens arbete, liksom andra verksamheter som riktar sig till barn och unga, ska präglas av ett barnperspektiv, i enlighet med artikel 3 i barnkonventionen. Barnperspektivet kan delas upp i tre olika aspekter som belyser både barns rättigheter och barns bästa: barnperspektivet, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet.

• Barnperspektivet innebär att vuxna, så långt som möjligt, försöker förstå och sätta sig in i ett barns situation för att säkerställa att barnets bästa beaktas.
• Barnets perspektiv handlar om att barnet självt får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor. Utifrån barnets ålder och mognad ges barnet möjlighet att bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag. Om det av särskilda skäl inte går att involvera barnet direkt, är det viktigt att barnets åsikter inhämtas i efterhand.
• Barnrättsperspektivet är inte en personlig tolkning av vad som är bäst för barnet, utan en skyldighet att genom lämpliga åtgärder säkerställa att barnets mänskliga rättigheter och barnets bästa förverkligas. Det handlar om att följa barnets rättigheter som de är formulerade i barnkonventionen.