Barns rätt i vården

Barnkonventionen 

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, är svensk lag. Flera rättigheter för barn och unga i vården tydliggörs även i  hälso- och sjukvårdslagen, patentlagen och patientsäkerhetslagen. När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas tillsammans med barnets behov av information, råd och stöd både som patient och som anhörig.

Nordiskt nätverk för Barn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård (NOBAB) är en självständig ideell förening som arbetar för barns och ungas rättigheter och behov inom hälso- och sjukvård. NOBABs nordiska standard för barn och ungdomar inom hälso och sjukvården är utarbetad i enighet med barnkonventionen.

NOBABs standard

1177.se har tagit fram filmer och texter som ritar sig direkt till barn och unga  om deras rättigheter i vården. Här finns också filmer och texter om undersökningar och behandlingar i vården riktade till barn och unga.

För dig som är barn eller ung

Samarbete kring barnet

Lagen om den samordnade individuella planen, SIP, gäller alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen, så att individens samlade behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst och stöd från skolan tillgodoses. Företrädare från kommun och landsting ska göra en bedömning om en plan behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. 

Här finns mer information om SIP för dig som är medarbetare i Region Gävleborg

Mediprep – Vårdsajten för barn och ungdomar. Allt innehåll baseras på klinisk och vetenskaplig evidens och utvecklats av ett multidisciplinärt team tillsammans med barn och ungdomar i olika åldrar och erfarenheter av hälso- och sjukvård.

Narkoswebben – På Narkoswebben kan barn, ungdomar och närstående lära sig mera om hur det är att vara på sjukhus och vad som händer före, under och efter narkos och operation.

UMO.se - om sex, hälsa och relationer
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO.se kan du få kunskap om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och hur du kan få hjälp att må bra.

Youmo.se
Youmo.se är en sajt för dig som är 13 till 20 år. Här finns information om kroppen, sex och hälsa. Du kan också läsa om jämställdhet, dina rättigheter och hur du kan få hjälp att må bra.
På Youmo kan du se bilder och filmer och läsa på arabiska, dari, somaliska, svenska eller tigrinska.

Koll på soc.se
Om socialtjänsten för barn och unga.

Hälso och sjukvården har ett ansvar för, och ska ta hänsyn till barns behov av information, råd och stöd. 

Detta ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:

1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
3. har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, eller
4. utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 

När en familjemedlem är fysiskt eller psykiskt sjuk, har en funktionsnedsättning, missbruksproblematik, blivit utsatt för våld i nära relation eller andra svårigheter påverkas barnen i familjen. Barn som anhöriga är en sårbar grupp och riskerar att påverkas negativt på olika sätt. I vissa fall kräver familjens livssituation att barn tar ansvar för stöd, omsorg eller beskydd. Det är viktigt att fråga barnet om sin situation som anhörig för att kunna ge rätt stöd och information.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) arbete med Barn som anhöriga sker på uppdrag av regeringen och ska bidra till sådant stöd att anhörigas svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. 

NKA - Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Kunskapsguidens barn som anhöriga - stöd till hälso- och sjukvården

Stöd till patient och närstående

Utbildningar

Barn som anhöriga – våga fråga!

E-utbildning från Nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd: Barn som anhöriga – våga fråga! – film (Utbildningen finns i kompetensportal och är endast tillgänglig för medarbetare inom Region Gävleborg.)

Verktyg som stöd

Allmänläkare i primärvården möter flertalet av de föräldrar som avses i 5 kap 7 § HSL. Som komplement till webbutbildningen om bestämmelsen har Socialstyrelsen tagit fram ett utbildningsverktyg med interaktiva virtuella patienter. Där kan blivande och kliniskt verksamma allmänläkare öva sig på att föra samtal om barns behov och om hur förälderns sjukdom kan påverka barn.

Virtuella vårdcentralen – logga in

Det finns även ett virtuellt verktyg för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin som stöd för att öva på samtal med barn och förälder om våld i familjen.

Virtuella BUP-mottagningen – logga in

Alla barn har rätt till att växa upp under trygga förhållanden

Personal inom hälso-och sjukvården som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten/socialnämnden. Detta enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL).

Det krävs inga tydliga tecken eller bevis för misstanke eller bekräftade uppgifter om oro för att göra en orosanmälan. 

Rutin orosanmälan

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg - rutin (pdf) (Platina id 09-36000)

Blankett orosanmälan

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg - blankett (pdf) (Platina id 09-98372) - För utskrift.

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg - blankett (Word) (Skapad från Platina id 09-98372) - För att fylla i digitalt.

Checklista orosanmälan

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg - checklista (pdf) (Platina id 09-366199)

Rutin utredning och samverkan misstänkt fysisk misshandel

Barnmisshandel – medicinsk utredning och samverkan vid misstanke om fysisk misshandel av barn. Hälso och sjukvård, Region Gävleborg (pdf) (Platina id 09-351531)

Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar

Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar och kan inte delegeras till någon annan. Anmälningsskyldiga kan inte göra anonyma orosanmälningar.

Anmälningsskyldighet även då barnet inte är patient

Anmälningsskyldiga behöver inte ha träffat barnet för att vara skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten. Uppgifter som den anmälningsskyldiga har fått ta del av genom en annan person eller obestyrkta uppgifter kan ge grund för anmälan om att ett barn misstänks fara illa. 

Det är viktigt att fråga om en vuxen patient har barn

Anmälningsskyldiga måste i vissa fall ta reda på om det finns barn i en vuxen patients närhet för att kunna fullfölja sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen samt 2 g § hälso-och sjukvårdslagen (HSL). Exempelvis när en vuxen patient söker för skador uppkomna av våld eller berättar om förhållanden hemma som tyder på att ett barn far illa eller misstänks fara illa. Anmälningsskyldiga kan aldrig lova ett barn eller en vuxen att inte anmäla oro eller lämna uppgifter som socialtjänsten måste få enligt lag.

Våld i nära relationer-Rutin för hälso-och sjukvården i Region Gävleborg (pdf) (Platina id 09-51196)

Exempel på orsak till anmälan

Socialstyrelsens kunskapsstöd för orosanmälan till hälso-och sjukvården (pdf)

Det är alltid barnets eller ungdomens behov och rättigheter som ska vara utgångspunkten för anmälan, inte hänsynen till vårdnadshavare eller anmälarens tveksamhet. Exempel på orsak till anmälan kan vara misstanke om att barnet eller ungdomen:

• utsätts för fysiskt eller psykiskt våld
• utsätts för sexuella övergrepp
• utsätts för kränkningar
• utsätts för fysisk eller psykisk försummelse eller vanvård
• lever där våld i nära relation förekommer
• lever där våld och hot om våld förekommer
• utsätts för hot om våld
• utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
• har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj/vårdandshavare
• blivit utsatta för eller misstänks riskera att utsättas för könsstympning
• far illa på grund av olika former av missbruk eller självskada

Film om vikten av att göra en orosanmälan (9min) – Filmen ger konkret stöd och information om hur det fungerar att göra en orosanmälan, utgivare Socialstyrelsen.

Socialtjänstens arbete för barnets bästa (pdf)- informationsfolder från Socialstyrelsen som ger en översiktlig beskrivning av hur socialtjänsten arbetar för att hjälpa barn och familjer.

Barnrätt i praktiken innebär att du som anställd tillsammans med dina kollegor och den chef reflekterar kring vad barns rättigheter betyder för er verksamhet i mötet med barn och familjer. Detta gäller för alla verksamheter inom Region Gävleborg.
Att barns rättigheter tillgodoses i en konkret vardagspraktik förutsätter personlig kunskap och en gemensam kunskapsbas inom varje enhet.

Kunskap om NOBAB:s standard och dess artiklar samt barnrättshanden, ett stöd för praktisk tillämpning av barnkonventionen, kan användas som ett stöd inom varje enskild enhet för att kunna tillämpas i det specifika barnets enskilda vårdsituation.

NOBABs standard (pdf)

Barnkonventionen i praktisk tillämpning-barnrättshanden (pdf)

Varje yrkesverksam inom hälso- och sjukvård behöver ställa sig följande frågor:

• Vilka konsekvenser får NOBAB:s standard och barnrättshanden för mig som vårdpersonal, mina strategier och val av metoder i bemötande av ett barn i denna specifika vårdsituation?
• Hur uppmärksammar jag barnets perspektiv?
• Hur gör jag för att göra barn delaktiga i deras egen vårdsituation?
• Hur gör jag för att göra deras föräldrar/närstående delaktiga i vårdsituationen?
• Hur gör jag så att barnet får den information och det stöd som barnet har rätt till vid vård av föräldrar/anhörig?

Att ha ett barnperspektiv innebär även att ge föräldrar uppmärksamhet att stödja sitt barn. Barn står alltid i någon form av beroendeställning till sina föräldrar. Det är för barnets bästa som familj, och framförallt föräldrar, ska vara tillsammans med barnet i en vårdsituation. Barn ska ha en självklar tillgång till sin familj och sina föräldrar inom hälso- och sjukvård. En bärande idé vid vård av barn är att den skall vara familjecentrerad.

För vårdpersonal innebär att ha ett barnperspektiv ett professionellt intresse att vilja se till barns rättigheter, deras behov och önskningar, att vilja ge barnet skydd i utsatta situationer och samverka med dess föräldrar eller familj. För att som vårdpersonal verka för ett barnperspektiv och tillvarata barns villkor behövs dock nödvändigtvis inte alltid information från barnen själva.

Att fånga barnets perspektiv handlar således om barnets eget bidrag, om att barnet ges möjlighet att förmedla sina upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor.

Både ur ett rättighetsperspektiv och ett hälsoperspektiv är barnets delaktighet av stor betydelse. Det tillhör barnets rättigheter, enligt barnkonventionens artikel 12, att vara delaktig i frågor som berör barnet självt och bli lyssnad på. Barn vill och sätter stort värde på att vara involverade i planering och beslut som rör dem själva.

Barns delaktighet inom hälso- och sjukvård ska främjas och de ska komma till tals och visas respekt. För detta arbete behöver all vårdpersonal bred kompetens i sina möten med barn och deras familj.

Barn och vuxna har inte sällan olika syn på vad som är viktigt för barnens i en situation, och vad som i konsekvens med en bedömning av detta behöver göras. Att närma sig barn och unga i olika åldrar kräver ett perspektiv som för den vuxne innebär lyhördhet och uppmärksamhet för att förstå barn och unga i allmänhet, men även iakttagelse- och uppfattningsförmåga för att förstå och ta vara på det specifika barnets erfarenheter och motivation i en vårdsituation.

Ett barn som får vara delaktig blir skicklig i att kommunicera, prioritera och beskriva sina behov, vilja och önskningar och på så sätt visa sitt eget perspektiv. Det är viktigt att ta tillvara barnets eller den ungas eget perspektiv, dess erfarenheter, iakttagelse- och uppfattningsförmåga, motivation och vilja i en vårdsituation.

Bedöma barns mognad för delaktighet - Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården (pdf) 

Stöd vid samtal med barn

Samtal med barn behövs för att säkerställa barnets möjlighet till delaktighet, för att säkra kvaliteten i bedömningar och åtgärder och för att stärka och utveckla barnet.

Barnet ska ges möjlighet till delaktighet – men inte pressas till det. I praktiken kan barnet välja att vara delaktigt i olika grad och på olika sätt. Hur ett barn kan bli delaktigt beror både på dess uttryckliga önskemål och på dess behov, kompetens och mognad.

Att samtala med barn - kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården och tandvården - från Socialstyrelsen (pdf)

Att samtala med barn - presentationsmaterial - från Socialstyrelsen (ppt) Stödet riktar sig till alla som har samtal med barn inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården, men presentationen kan även vara relevant för andra arbetsgrupper som möter barn. Materialet är i första hand tänkt att användas till att ge en övergripande presentation av kunskapsstödet och innehåller också en del reflektionsfrågor för diskussion.

Svåra samtal

SKL har tagit fram ett antal filmer om hur yrkesverksamma kan prata med barn som har varit eller är med om svåra situationer. I filmerna intervjuas Åsa Landberg, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, debattör och föreläsare. Hon har arbetat många år inom offentlig sektor, idag arbetar hon med och för våldsutsatta barn och för att förbättra deras villkor.

Filmerna är mellan 6-10 minuter och handlar om:

• Att strukturera svåra samtal med barn
• Samtal med barn med svåra upplevelser
• Samtal med barn om självmordstankar
• Samtal med barn med självskadebeteende
• Samtal med barn om våld i nära relationer
• Samtal med nyanlända barn
• Personal som arbetar med svåra samtal

Filmer svåra samtal - från SKL

Region Gävleborg arbetar aktivt för att bli bättre på att involvera barn och ungdomar i hälso- och sjukvården och stärka deras inflytande i frågor och beslut som rör dem. En del i det arbetet är att hälso- och sjukvården inom Region Gävleborg har ett barn- och ungdomsråd. I barn- och ungdomsrådet tas deltagarnas erfarenheter och synpunkter tillvara i samråd och överläggningar med vårdföreträdare och chefer. Medlemmarna i rådet är viktiga ögonöppnare när det gäller att förbättra bemötandet, omhändertagandet och vården av barn och ungdomar i länet. 

Kriteriet för att vara med i rådet är att man är mellan 10 och 20 år, och att man har erfarenhet av hur det är att få vård inom Region Gävleborg.

Alla tips och idéer från barn och ungdomsrådet som du kan ta med dig för att utveckla er verksamhet finner du här: Barn och ungdomsråd, du finner minnesanteckningarna för alla möten med rådet under Tidigare Protokoll.  

Rådet organiseras under hälso- och sjukvården och beröra vårdfrågor i första hand, men kan också ta upp frågor från regionens andra verksamheter.
Känner du någon som vill vara med?

Rekryteringen av barn och ungdomar till rådet pågå kontinuerligt. Om du känner barn eller ungdomar som har erfarenhet av hälso- och sjukvården, så tipsa gärna om att rådet finns.
För anmälningar till rådet eller om du vill ha mer information skicka gärna ett mail till rådets funktionsmail:  bur.fraga@regiongavleborg.se

Enligt svensk lag ska alla åtgärder och beslut som rör barn i första hand beakta barnets bästa.

Region Gävleborgs rutin för prövning av barnets bästa gäller för hela organisationen. Den ska användas i ordinarie beslutsprocesser och i planering, utveckling av samt vid förändringar av våra verksamheter i Region Gävleborg.

Här finner du rutinen och annat stödmaterial för dig som står inför att göra en prövning inom er verksamhet, eller som behöver mer information om verktyget. På samma sida finner du även vanliga frågor och svar om prövning av barnets bästa.