”Schemalagd forskning i tjänsten fantastisk personalförmån”

Carl Johan Drott från Uppsala är läkaren som på grund av goda ST-förhållanden hamnade i Region Gävleborg och Hudiksvall när det blev dags för specialisttjänstgöring i allmänkirurgi. När det dessutom visade sig att möjligheterna att doktorera i det spår han helst ville var valet enkelt. Han trivs både i det kliniska arbetet i VO kirurgi och i forskargemenskapen.

– Lite komiskt bara att jag lyckades pricka in den enda staden i Hälsingland som inte har något bandylag! skrattar Carl Johan som spelat bandy sedan tidig ålder.

Carl Johans forskning är knuten till Uppsala universitet och handlar om diabetes och kroppens insulinförsörjning. Den största delen av arbetet hittills är preklinisk forskning och har bestått av framförallt djurförsök.

– Genom att följa hur små, små plastkulor följer med blodet genom råttor kan jag se hur blodflödet i bukspottkörteln påverkas av olika faktorer i ett diabetesförlopp. Det är pilligt men spännande och väldigt roligt, säger Carl Johan.

– När det gäller bukspottkörteln är det funktionellt lätt att dra slutsatser från råttor som är överförbara på människor, och för mig är det självklart att testa på djur innan man testar på människor. Det är dessutom en etiskt väldigt strikt reglerad metod och djuren behandlas varsamt, konstaterar Carl Johan.

Ökad blodgenomblödning i bukspottkörteln gynnsamt

Typ 1-diabetes är en sjukdom som uppstår när kroppens egna immunceller attackerar de så kallade öcellerna i bukspottskörteln. Det leder till att insulinproduktionen upphör helt. Diabetes finns även i formen typ 2 där insulinproduktionen blir otillräcklig i förhållande till behovet. Diabetes kan, förutom problem med insulinfrisättning och blodsockerbalansen, även ge följdkomplikationer i form av kärlskador. Diabetes kan med andra ord påverka i stort sett alla kroppens organ genom en generell påverkan på blodkärlen.

Diabetesforskning just nu är väldigt inriktat på prediabetes, alltså på att hitta sätta att förhindra att sjukdomen bryter ut hos personer i riskgrupp. Det är viktigt med tanke på alla komplikationer som kan drabba diabetespatienter.

– Jag konstaterar i min avhandling att mycket tyder på att ökad blodgenomblödning i bukspottskörteln påverkar kroppens egen insulinproduktion gynnsamt och då skulle man kunna försena diabetesdebuten. Min forskning tillför grundkunskap som kan användas för vidare forskning, för framtida läkemedel och för att underlätta för personer som har eller är i farozonen att utveckla diabetes, säger Carl Johan.

Patientnytta och meriterande

Det är inte en självklarhet att en ST-läkare inom kirurgi forskar på diabetes. Att det blev så har sin förklaring i att Carl Johans initiala tanke var att göra ett transplantationsprojekt i ett diabetessammanhang.

– Efter min forsknings-AT i Uppsala för några år sedan var jag helt inriktad på det. Efter att ha skruvat på upplägget landade jag dock i den här prekliniska grundforskningen. När CFUG, en avdelning inom Region Gävleborg, erbjöd mig att få forska på 25 procent och verksamheten sade ok var det självklart att förlägga forskningen hit. Det är en fantastisk personalförmån, och jag upplever att arbetsgivaren här uppmuntrar till forskning, säger Carl Johan.

Rent praktiskt har det fungerat så att Carl Johan har varit schemalagd i kirurgverksamheten till 75 procent. Övriga 25 procent har varit vikta för forskningen.

– Jag har verkligen haft ett bra stöd från kollegorna i verksamheten, men det är klart att frånvaron gör att man inte hänger med i allt som händer där. På det stora hela upplever jag det dock inte som ett stort problem, jag har ju ändå aktivt valt den här kombinationen. Inte heller att det ibland blir så att man jobbar lite mer än 100 procent sammanlagt. Det har varit väldigt roligt och jag vet att det kommer att vara till nytta för framtida patienter och för oss som jobbar i vården. Dessutom är det meriterande för mig själv, avslutar Carl Johan.