Så påverkas frisk hud av cancervårdens strålning

Hur solens UV-strålning påverkar hudens pigmentceller är vida känt. Men det finns inte mycket kunskap kring hur strålning inom cancervården påverkar frisk hud hos patienterna. En forskare vid Gävle sjukhus har dock rätat ut en del frågetecken.

Per Fessé, cancersamordnare och verksamhetsutvecklare inom lokalt programområde cancersjukdomar inom Region Gävleborg, har disputerat i ämnet efter en forskning som började så smått redan för 19 år sedan. Sedan har arbetstiden för forskningen varierat och på senare år har den bedrivits på heltid inom Centrum för forskning och utveckling hos Region Gävleborg och med expertstöd från bland annat Uppsala.

Började tidigt med forskning

Per Fessé tog sin sjuksköterskeexamen i Eskilstuna 1997, specialist- och magisterexamen i Göteborg 1999 och de första stegen in i forskarvärlden togs inte långt efter att han kom till Gävle sjukhus som specialistsjuksköterska i onkologi 2001.

– I mitt arbete vid onkologen väcktes intresset hos mig att forska kring hudförändringar - vad händer med pigmentcellerna i huden vid den strålning som cancerpatienter utsätts för? berättar Per Fessé.

Solens UV-strålning och dess påverkan på mänsklig hud hamnar ofta i mediefokus, inte minst varje sommar när vi vill sola och bada på semester och skollov. Då sprids kända och viktiga fakta om att solande ökar risken för hudcancer.

Strålning som inte studerats

Det är långt ifrån lika känt att joniserande strålning vid behandling av cancerpatienter också påverkar hudens pigmentceller, melanocyterna. De omnämns ofta i Per Fessés avhandling eftersom de producerar pigmentet melanin som till exempel skyddar strålning och ger huden färg.

– Hur melanocyterna i huden påverkas av joniserande strålning hade inte studerats tidigare. Detta är dock en relevant fråga att förstå depigmentering och hyperpigmentering i huden, det  vill säga när huden blir blek respektive mörk, eftersom de är vanligt förekommande biverkningar vid strålbehandling, säger Per Fessé om beslutet att söka svar genom sin forskning.

Resultaten baseras på proteinuttryck som analyserats i mikroskop av färgade avsnitt från tusentals friska hudvävnadsprov som samlats in före, under och upp till fem veckor efter strålbehandlingen från kvinnor med bröstcancer och män med prostatacancer.

Effektiva överlevnadsmekanismer

Vid forskningen har det varit viktigt att undersöka orsaken till den motståndskraft mot strålning som hudens pigmentceller har.

– Vi har sett hur försvaret hos pigmentcellerna i huden triggas igång vid strålning, att cellen i sig inte dör och efteråt återgår den till ett tidigare stadium. Melanocyterna skyddas från att gå under av genetiska skador av effektiva överlevnadsmekanismer som delvis är styrda från keratinocyterna, säger Per Fessé'

Keratinocyter är celler som bland annat ger huden mekaniskt skydd och är också viktiga som kroppens skydd mot UV-strålning, bakterier, virus och andra ämnen som kan vara skadliga för våra organ.

Behöver mer forskning

Åter till melanocyternas effektiva överlevnadsmekanism vid strålning. Hur arvsmassan i dessa celler skadas och kan ge upphov till hudcancer är något som Per Fessé anser förtjänar djupare studier.

– Det skulle kunna ge uppslag till nya medicinskt baserade behandlingsalternativ, säger han.

Om Per Fessé

Per Fessé bor i Valbo utanför Gävle. Familjen består av fru och tre barn på 15, 16 och 23 år. 

Hinner då en forskare och cancersamordnare med så mycket mer än det som rör jobbet?

– Ja, de som känner mig vet att jag gärna ägnar mig åt att renovera mitt hus i Valbo. Det är i sina äldsta delar omkring 200 år.

Per Fessé har också skytte som intresse.

– Två av mina barn tävlar och jag brukar bland annat vara funktionär i dessa sammanhang.