Forskning om bakterier bidrar till kunskap om hosta

Kikhosta kan ge långvarig allvarlig hosta men även orsaka livshotande tillstånd framför allt hos spädbarn. Trots att en stor del av befolkningen vaccinerar sig är kikhosta en smittsam sjukdom och under de senaste åren har förekomesten ökat kraftigt i Sverige.

Vad handlar din forskning om och varför har du valt att forska om just det här ämnet?

- Jag är intresserad av att veta varför förekomsten av kikhosta har ökat trots att vi har en bra vaccinationstäckning. Jag forskar även om två andra bakterier som orsakar hosta som är Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae. Min forskning handlar om att utvärdera och förbättra diagnostiken av dessa bakterier och även öka förståelsen för hur epidemier av dessa bakterier förekommer. Jag har även tittat på bakteriernas antibiotikaresistens. Det är intressant att studera hur de svenska bakteriestammarna ser ut och jämföra med hur de ser ut i andra länder, säger Karolina Gullsby.

Varför behövs det mer kunskap om dessa bakterier och hur ofta förekommer epidemierna?

- Det förekommer epidemier av Mycoplasma var 3-7 år men man vet inte vad som gör att dessa epidemier uppkommer. En möjlig anledning skulle kunna vara att nya varianter av bakterierna uppkommer som våra immunförsvar inte riktigt känner igen. Det kan vara därför extra många blir sjuka vissa perioder.

Vad är målsättningen med din forskning?

- Målet är att kunna utveckla och ha en bra diagnostik för dessa bakterier och att utveckla och implementera metoder som kan användas i vården för att diagnostisera patientprover. Jag hoppas också kunna bidra till att vi får en bättre förståelse av hur bakteriestammarna har förändrats och sprids.

Vilken nytta kan forskningen göra?

- Två av metoderna jag har arbetat med är redan i drift i sjukvårdens rutinverksamhet. Metoderna används dagligen för att leta efter bakterier i patientprover från sjuka patienter. Det känns roligt! Jag även fått fram mycket spännande information angående hur kikhostestammarna har förändrats över tid. Just det är viktigt i ett större och långsiktigare perspektiv för att öka förståelsen om hur bakterierna orsakar sjukdom och sprids, säger Karolina Gullsby.

Var har forskningen bedrivits och vilka har varit involverade?

- Till största delen har forskningen bedrivits på mikrobiologiska laboratoriet i Gävle men mina handledare har jag vid Uppsala Universitet. Ett av delprojekten är dessutom ett regionalt samarbetsprojekt där deltagare från Folkhälsomyndingheten i Stockholm, mikrobiologen i Uppsala, Dalarna och Gävle deltagit.

Hur har ni gått tillväga?

- Forskningen är utförd på patientprover, luftvägsprover eller bakteriestammar från patientprover. De har varit mycket laborativa moment där vi med olika molekylärbiologiska metoder tittat på bakteriernas DNA.