Hälsocentralen i Ockelbo satsar på demensvård
Ett nytt arbetssätt med demenssjuka har startat på Ockelbo Din hälsocentral. Ett demensteam med en allmänspecialistläkare, arbetsterapeut och en distriktssköterska ses regelbundet för att snabbare identifiera patienter med demenssjukdom. Samtidigt som patienter med diagnosen erbjuds mer stöd och hjälp.
En demensutredning startar ofta med att en anhörig ringer till hälsocentralen och flaggar för att det börjar bli problem med en äldre släkting. Till exempel minnessvårigheter, viktnedgång eller att medicineringen inte fungerar. I Ockelbo är det sedan i våras startskottet för ett nytt arbetssätt på hälsocentralen och patientärendet går direkt till det nya demensteamet.
– Vi tar upp ärendet på demensteamets nästa möte och går igenom patientens hälsostatus, säger Jenny Zackrisson, arbetsterapeut.
Snabb utredning görs
Demensutredningen kan komma igång snabbt då demensteamet ses varannan vecka. Först utesluts andra orsaker som kan ge liknande symtom. När det är gjort startar utredningen och ett första hembesök planeras in av arbetsterapeut och distriktssköterska.
– På hembesöket tar vi anamnes och gör olika tester och provtagning. Vi intervjuar anhöriga eftersom deras information är viktig för diagnosen. På nästa möte med demensteamet beslutar läkaren hur vi går vidare i utredningen, säger Jenny Zackrisson.
Hon förklarar att det även krävs en hjärnröntgen för en fullskalig demensutredning. Allmänspecialistläkaren Khalil Khalil ingår också i demensteamet, och det är han som beslutar om den ska göras.
– Om patienten har en demenssjukdom så kallas patienten till ett läkarbesök för att få beskedet och för att läkaren ska sätta in medicinering. Patienten får också komma till en distriktssköterska för att få veta vad sjukdomen innebär och vilket stöd som finns att få i kommunen, säger Anna Linder, distriktssköterska.
Tidigare långa väntetider
På hälsocentralen i Ockelbo arbetade tidigare bara en arbetsterapeut med demensutredningar. Det gjorde att en utredning kunde dra ut på tiden och det blev långa väntetider, förklarar arbetsterapeuten Jenny Zackrisson.
Detta komplicerades av att det inte sällan dröjer innan anhöriga kontaktar vården och ber om hjälp. Det kan bero flera saker som att symtomen kommer smygande och att demenssjukdom fortfarande förknippas med skam.
– När vardagen inte längre fungerar så skäms många och det är en anledning till att de väntar för länge innan de kontaktar vården, säger Jenny Zachrisson.
Medicin minskar vardagsbekymmer
Sedan demensteamet startade i våras har ett tiotal patienter omhändertagits och de har snabbt kunnat få diagnos och därmed rätt omhändertagande och rätt stöd från kommunen.
– Vi jobbar även med uppföljningar för de som fått diagnos, både med telefonsamtal och med hembesök, säger distriktssköterska Anna Linder.
Patienter med demensdiagnos kallas nu även till årliga läkarbesök, vilket inte gjorts tidigare. Genom en diagnos kan patienterna också få rätt medicinering vilket kan minska vardagsbekymren och förbättra livskvalitén, säger Khalil Khalil.
– Folk kallar det bromsmedicin men det är inget vi bromsar egentligen. Personen kan bli mindre förvirrad, få mindre hallucinationer och något mindre minnessvikt. Diagnosen är viktig så att patienterna vet vad de kan förvänta sig framåt.