Trender i statistik över sjukfrånvaro och arbetsskador

Arbetssjukdomarna ökade under 2021 vilket till stor del kopplas till pandemin. En svag ökning av anmälda arbetssjukdomar ses även bortsett från effekterna av pandemin.

Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på Arbetsmiljöverket. Källa: Pressmeddelande från Arbetsmiljöverket.

Arbetsskadorna ökar även om man bortser från pandemins effekter

Arbetsskaderapporten för 2021–2022 (hela 2021 till 1 april 2022) visar att det rapporterats över 150 000 skador och att trenden går svagt uppåt även om man bortser från pandemins effekter. Antalet anmälda arbetssjukdomar ökade med cirka 9 700 anmälningar (48%) jämfört med 2020. De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar 2021 var smitta (covid-19), följt av organisatoriska och sociala faktorer samt ergonomiska belastningsfaktorer.

Ökat antal arbetssjukdomar och arbetsolyckor på grund av pandemin

De tydliga effekterna av pandemin syns i arbetsskadestatistiken både vad gäller smitta av covid-19 (arbetssjukdom) och biverkningar av vaccination mot covid-19 (arbetsolycka). Män drabbades oftare än kvinnor av arbetsolyckor med dödlig utgång och anmälde också fler arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro. Kvinnor anmälde dock fler arbetssjukdomar och arbetsolyckor utan sjukfrånvaro än män. I likhet med tidigare år är det den yngsta åldersgruppen, 16-24 år, som har flest anmälningar (arbetsolyckor) per 1000 sysselsatta bland både kvinnor och män.

Statistiken används i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och utgör underlag för inriktningen av Arbetsmiljöverkets verksamhet.

Sveriges sjukfrånvaro lägre och stabil

Sedan 2003 har sjukfrånvaron blivit såväl lägre och mer stabil. Numera ligger Sverige i nivå med genomsnittet för ett antal västeuropeiska länder enligt försäkringskassan.

Försäkringskassans socialförsäkringsrapport visar följande orsaker till sjukskrivning under 2018–2019 (se diagram nedan).

Vård, skola, omsorg och offentlig förvaltning är riskbranscher för psykisk ohälsa

Vård, skola, omsorg och offentlig förvaltning är riskbranscher för psykisk ohälsa eftersom dessa är kontaktyrken, där man i huvudsak arbetar med människor. Arbeten med låga krav på formell utbildning har också visat sig medföra en generellt hög sjukfrånvaro. I regionerna Dalarna och Gävleborg har sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser ökat tydligt över tid. På Gotland och i Gävleborg är också förekomsten av utmattningssyndrom uttalat i förhållande till andra regioner.

Stressrelaterad ohälsa vanligare bland kvinnor

Kvinnor har en 41 procent högre risk för stressrelaterad psykisk ohälsa, jämfört med män. Bristande balans mellan familjeliv och arbete har i tidigare studier visat sig ha betydelse för psykisk hälsa och sjukfrånvaro, vilket i synnerhet gäller för många kvinnor som oftare tar ett större ansvar för barn och familj. Men också män som tar större ansvar för barn och familj reagerar som kvinnor på hög belastning med ökad stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro. Med ökad jämställdhet i familjelivet skulle sannolikt också acceptansen öka för att föräldrar, oavsett kön, har behov av anpassningsmöjligheter under småbarnsåren vilket innebär ett mer långsiktigt hållbart arbetsliv.

Johanna Nyman, Försäkringskassan. Källa: Pressmeddelande från Försäkringskassan.

Läs mer 

Arbetsskador 2021 - Arbetsmiljöverket

Ny analys: svensk sjukfrånvaro nu i nivå med den europeiska – Försäkringskassan

Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser – Försäkringskassan

Kraftig ökning av coronarelaterade arbetsskadeanmälningar – Arbetsmiljöverket