Jobba med allergi!
Många människor har milda eller svåra allergier, vem har ansvaret att de inte far illa på arbetsplatsen?
Överkänslighet mot ett ämne innebär att man är känsligare mot detta än vad befolkningen i allmänhet är. Allergi är en undergrupp av överkänslighet, som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem.
Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallat allergen, eller retande ämnen i omgivningen. I sällsynta fall kan allergi mot födoämnen eller getingstick leda till anafylaktisk chock, vilket är livshotande och kan leda till andnöd, blodtrycksfall och hjärtstopp.
De vanligaste reaktionerna är mot pollen och pälsdjur, kvalster och mögel. Personer med pågående astma och allergibesvär kan också reagera på dofter. Forskning visar att var tredje vuxen (33 procent) rapporterar att de skulle uppleva besvär om de utsätts för dofter/kemikalier. Symtomen kan hålla i sig flera dagar även om man utsätts för doften en kort stund, vilket också kan leda till sjukfrånvaro.
Arbetsgivaren ansvarar för att medarbetare inte far illa eller drabbas av sjukdom på arbetsplatsen. I arbetsmiljölagen och föreskrifter finns krav på att en arbetsplats inte får orsaka ohälsa. Målet är att alla medarbetare på arbetsplatsen inklusive de som har allergier och annan överkänslighet ska må bra. Här kan en riskbedömning vara en bra grund för att se över möjliga åtgärder.
För dem som har allergi eller annan överkänslighet finns några faktorer som kan ha särskild betydelse för hälsan på arbetsplatsen. Det kan vara till exempel:
- olika kemikalier/ämnen
- pälsdjur
- tobaksrök
- parfymer/dofter
- växter
- bristfällig städning
- ventilation
- fukt- och mögelskador
- svårstädad inredning som textila golv.
Exempel på riskyrken
- Vårdarbete – våtarbete
- Slöjdlärare – textil, trä
- Tandtekniker
- Städ
- Hygientekniker
- Kock
Anpassningar vid allergier
Arbetsgivaren ska utreda vad som är en rimlig lösning i det enskilda fallet. Vissa anpassningar behöver finnas hela tiden medan andra anpassningar kan vara säsongsberoende exempelvis på våren, då björken blommar.
Exempel på anpassningar eller åtgärder kan vara att man arbetar efter åtgärdstrappan. Första steget är att ta bort skadliga och allergiframkallande ämnen. Det andra steget är att minimera användningen eller se över tekniska lösningar för att minska kontakten med ämnet. Det tredje steget är att exempelvis se över personlig skyddsutrustning eller andra enskilda åtgärder.
Exempel på första steget är att ha en policy som säger att här äter vi inte nötter, eller på den här arbetsplatsen har vi inte parfym. Man kan också se över vilka kemiska ämnen som används och byta ut de som är farliga mot mindre farliga.
Andra steget är att se över rutiner, teknisk utrustning och arbetsmetoder. Detta kan innebära att säkerställa att ventilation/utsug fungerar som den ska, att ha bra rutiner för städning och tekniska lösningar för att minimera kontakt med farliga ämnen.
Det tredje steget inbegriper både personlig skyddsutrustning men kan också vara personliga anpassningar/skyddsåtgärder som att ex ha egen köksutrustning, kunna arbeta hemifrån under vissa perioder/dagar (pollensäsong) eller andra organisatoriska lösningar för enskilda individer. Det är viktigt att man informerar samtliga på arbetsplatsen om risker och åtgärder, då det för den enskilda individen kan handla om livslånga men eller svåra reaktioner.
För personer som är extremt överkänsliga eller extremt allergiska kan det ibland vara svårt för arbetsgivaren att kunna ta ett ansvar. ”Det ligger på arbetsgivaren att utreda vad som är en rimlig lösning i det enskilda fallet.”
Fredrik Haux, Arbetsmiljöverket
Mer information
Allergi på jobbet – det här gäller – Kollega.se
Parfymfritt på jobbet – praktisk information – Astma- och allergiförbundet