FolkisUng visar hur samverkan stärker ungas väg till studier och arbete

FolkisUng är ett EU-finansierat projekt som drivs av Folkbildningsrådet tillsammans med ett urval av folkhögskolor i hela Sverige. I Gävleborg är Västerbergs folkhögskola med och tillsammans med Sandvikens kommun och Hofors kommun ska Västerberg göra det möjligt för 70 unga personer att komma i sysselsättning, antingen i form av studier eller arbete.

– Det pågår många projekt, bland annat i kommunerna, som på olika sätt vill nå och hjälpa den här målgruppen. Vi konkurrerar inte på något sätt med varandra utan kommunerna arbetar med sina målgrupper och vi kompletterar varandra. Det viktigaste är att varje individ hamnar rätt i slutänden, säger Susanne Haglund, studie- och yrkesvägledare på Västerbergs folkhögskola.

Vad innebär FolkisUng?

Projektets deltagare är 16 till 29-åringar som inte arbetar eller studerar. Deltagarna kommer till FolkisUng via till exempel det kommunala aktivitetsansvaret, arbetsmarknadsenheter eller Arbetsförmedlingen.

Många av deltagarna:

• Har långvarig eller ofrivillig skolfrånvaro
• Behöver en mjukare övergång till studier
• Har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden
• Behöver struktur, motivation och socialt sammanhang

Efter ett studiebesök på Västerbergs folkhögskola och samtal om vad FolkisUng innebär kan individen välja att börja på FolkisUng. Då görs en individuell kartläggning som ligger till grund för en individanpassad aktivitetsplan. Planen kan till exempel innehålla:

• Studie- och yrkesvägledning
• Träning i studieteknik
• Arbetsmarknadsinriktade insatser, exempelvis stöd i att skriva cv och söka jobb
• Friskvård
• Social träning och gruppaktiviteter

– Vi arbetar mycket med struktur och rutiner. Att komma varje dag, äta lunch tillsammans och lära sig att ingå i ett sammanhang igen är ofta första steget, säger handledaren Carolina Kaustinen, handledare och lärare i projektet.

För de flesta är FolkisUng ett förarbete inför vidare studier för att läsa upp gymnasiebehörighet. För andra är det en väg till arbete. För de yngre deltagarna är det ofta framtida studier av något slag som står i fokus. För de lite äldre deltagarna ligger fokus mer på arbete eller en yrkesutbildning.

Framgångsfaktorer i samarbetet

En viktig del av projektets framgångar är den nära dialogen med de deltagande kommunerna.

– Vi har tät kontakt, särskilt med det kommunala aktivitetsansvaret. På så sätt hittar vi potentiella deltagare. Det är avgörande att kontakten mellan oss fungerar, säger Susanne.

Fokus ligger på individens behov snarare än organisatoriska gränser. För vissa individer passar kommunens verksamhet bäst och då fortsätter de få stöd därifrån. För andra passar folkhögskolan och FolkisUng bättre.

– Det viktigaste är att unga kommer i någon form av sysselsättning. Ibland är det hos oss, ibland någon annanstans. Vi behöver se helheten, säger Susanne.

Resultat som stärker modellen

Hittills visar projektet på Västerberg goda resultat. Under projektets första terminer har majoriteten av deltagarna gått vidare till någon form av studier. Många av dem har gått till allmän kurs på folkhögskolan, där de får möjlighet att komplettera sin gymnasieutbildning och bli behöriga till vidare studier eller arbete.

Erfarenheterna från projektet visar också att deltagarna som går till allmän kurs efter FolkisUng ofta har bättre förutsättningar att lyckas.

– De har gjort grundjobbet i FolkisUng. De har tränat på rutiner, närvaro och social trygghet och är mer redo att börja jobba med sina ämnesstudier, säger Titti Geschwindt, lärare i projektet.